Egenkontroll av din lärmiljö

• Jobbar vi för att förebygga allergier och allergiska reaktioner på något sätt?
• Gör vi en allergirond regelbundet?

Astma och allergier ökar bland barn och elever i Sverige. Ofta saknas det ett förebyggande arbete i verksamheterna. Du bör se till att göra en allergirond per år. Verksamheten kan även välja ”rätt” växter och undvika påskris och hyacinter i lokalerna, undvika parfym och rengöringsmedel med stark doft. Astma- och allergiförbundet har en digital checklista som kan du kan använda vid en allergirond.

• Är det organisatoriska ansvaret fördelat inom verksamheten?
• Är ansvarsfördelningen mellan oss och fastighetsägaren klarlagd och dokumenterad?
• Vem ansvarar för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av egenkontrollen?

• Har vi en hantering av avfall som är anpassad för vår verksamhet?
• Har vi ett avfallsutrymme eller lämplig förvaringsplats för våra avfallskärl?
• Sorterar vi matavfall?
• Har vi källsortering av aktuella förpackningar?
• Får vi något farligt avfall? Vet vi hur vi ska hantera detta? Förvaras det farliga avfallet säkert?

Farligt avfall ska vara märkt och helst förvaras inomhus i utrymmen utan golvavlopp. Du ska även föra anteckningar över den mängd farligt avfall som uppstår under året, vilken sorts avfall det är och vart det transporteras och omhändertas. När du lämnar bort det farliga avfallet är du skyldig att upprätta ett transportdokument.

Uppstår det mindre mängder farligt avfall i din verksamhet kan du eller någon ur personalen köra det till en avfalls- och återvinningsanläggning, men då krävs det att du anmält egen transport av farligt avfall till länsstyrelsen.

• Har vi rutiner för att följa upp höga ljudnivåer i verksamheten?
• Det här kan till exempel göras med brukarenkäter och genom mätningar, till exempel ”örat” som visuellt visar när vissa nivåer överskrids alternativt bullerdosimetrar som bärs på kroppen.
• Har vi rutiner för att kontrollera ljudnivån från fasta installationer som ventilation, värme och hissar?
• Det här kan till exempel göras under en rundvandring i tomma lokaler men med ventilation och värme i normaldrift. Mätningar bör göras vid tydligt buller eller vid tveksamhet. Tänk på att lågfrekvent buller, till exempel från ventilationen, ger störningar i form av trötthet och koncentrationssvårigheter strax över hörtröskeln. Folkhälsomyndigheten har aktuella riktvärden. Om fastighetsägaren inte ansvarar för mätning kan du anlita en konsult.
• Ställer vi krav på ljudnivån vid till exempel åtgärder på ventilationen?
• Följer vi upp ljudnivån utomhus?
• Undersöker vi möjligheten till bullerdämpning vid höga ljudnivåer utifrån?
• Kontroller och mätningar kan till exempel göra under en rundvandring med fastighetsägaren eller utifrån uppgifter på kommunens bullerkarta. Kontakta din fastighetsägare eller stadsbyggnadsförvaltningen via Helsingborgs stads kontaktcenter för att få råd och hjälp med bullerdämpning.

Läs mer om buller inomhus och höga ljudnivåer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Har vi samlat all lagstiftning på ett överskådligt och lättbegripligt sätt?
• Dokumenterar vi ansvarsfördelning, riskbedömningar och rutiner?
  Hur håller vi dessa uppdaterade?

• Har vi rutiner för att kontakta miljöförvaltningen vid en driftstörning som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön?
• Det kan till exempel handla om en allvarlig brist på ventilationen, fuktskada i utrymmen som barn eller elever vistas i, kemikalieolycka eller brand.

Läs Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer.

• Har vi en bra inomhustemperatur i lokalerna? Bra lufttemperatur? Bra golvtemperatur?
• Lämplig lufttemperatur är 20-24 grader C. Yttemperaturen på golvet bör vara minst 18 grader C.

Läs Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.

• Har vi aktuella säkerhetsdatablad (vanligtvis inte äldre än 2-3 år) och är de tillgängliga för de som hanterar produkter med kemikalier?
• Har vi en uppdaterad kemikalieförteckning som innehåller produktnamn, omfattning, klassificering och egenskaper? Finns produkter från samtliga verksamheter med som barnverksamhet, laboratorier, slöjdsal, bildsal, vaktmästeri, städ och kök?

Gymnasieskola och grundskola med större laboratorium:

• Vet vi om vi har ämnen som räknas som utfasningsämne eller riskminskningsämne? Hur agerar vi om vi hittar sådant ämne?
• Förvarar vi alla farliga kemikalier inlåsta eller på annat säkert sätt så att eleverna inte kan nå dem? Även hushållskemikalier som diskmedel?
• Har vi rutiner så att kemikalier och mat inte förvaras på samma plats?
• Vet vi vilka kemikalier som inte ska förvaras på samma plats, till exempel syror och baser?
• Förvarar vi större mängder kemikalier på tråg eller spillplåt?
• Är kemikalieskåpet i kemiundervisningen ventilerat?
• Har vi rutiner för att förvaring och hantering av kemikalier sker så att spill inte kan nå avlopp? Större mängder bör förvaras i tråg. Spillplåtar rekommenderas under farliga laborationskemikalier.
• Har vi lämpliga material för uppsamling av spill (förklaras i säkerhetsdatabladen) och hur det avfallet ska hanteras? Farliga kemikalier hanteras som farligt avfall.
• Vet vi om att kemisk bekämpning är förbjudet utomhus och även bör undvikas inomhus? Även ättika räknas som bekämpningsmedel.

 Läs mer om säker hantering av kemikalier.

Läs mer om kemikalier i barns vardag hos Kemikalieinspektionen.

• Räcker våra kunskaper för att följa gällande bestämmelser?
• Vilken kompetens finns i verksamheten?
• Inom vilka områden behöver vi förstärka och ta in kompetens? Hur gör vi det?
• Hur ser vi till att personalen får kunskap och information om våra rutiner och vårt ansvar?

• Har vi mätt radongashalten i lokalerna?
• Radongashalten i undervisningslokaler ska ligga under riktvärdet 200 Bq/m³ ^{(kubikmeter).}

Läs mer om radon hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

• Har vi rutiner för att hantera och dokumentera olika typer av klagomål (från elever, föräldrar, personal och grannar)?
• Återkopplar vi till den som klagat?

• Har vi rutiner för att minska energianvändningen utan att det leder till hälsorisker?
• Har vi rutiner för att minska förbrukningen av varor och kemikalier, till exempel doseringsanvisningar och inköpsrutiner?
• Har vi rutiner för transporter till, från och inom verksamheten?
• Ställs miljökrav vid upphandling av varor och tjänster?

• Har vi städrutiner för daglig städning, storstädning och städning vid smittsamma sjukdomar? Ingår rengöring av leksaker, textilier och städutrustning?
• Finns ett lämpligt städutrymme (avskilt, låsbart och ventilerat)?
• Förvaras rent och smutsigt material väl avskilt?
• Hur sker uppföljning av städningen?
• Har vi återkommande kontroller av städbarheten (tillgänglighet och slitage på ytor)?
• Kan entréerna utformas så att så lite smuts som möjligt dras med in i lokalerna?
• Har vi lämpliga rengöringsmedel och metoder för daglig städning och städning vid smittsamma sjukdomar eller om någon kräks?
• Sker tvätt av handdukar och andra hygienartiklar i ett avskilt utrymme?
• Har vi skriftliga rutiner för handtvätt och blöjbyte?
• Har vi rutin för information och råd till föräldrar vid smittsamma sjukdomar?

Rekommenderade intervall och metoder för städning tas upp i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning FoHMFS 2014:19.

• Vet vi att antalet toaletter är tillräckligt?

På förskolor är rekommendationen att det ska finnas en toalett per påbörjat 10-tal barn (över 2,5 års ålder). I skolor bör det finnas minst 1 toalett per påbörjat 15-tal elever.

• Vet vi om barnen och eleverna använder toaletterna? Upplevs de som tillräckligt rena och säkra? Det här kan följas upp med brukarenkäter till de äldre eleverna.

• Finns det en tillräcklig tillgänglig yta utomhus som ger alla möjlighet till att vara utomhus regelbundet?
• Slits ytan för mycket av verksamheten?
• Hur fördelas barn- och elevgrupperna? Behöver utevistelsen kompletteras med schemalagda tider utanför förskolegården för att den ska vara tillräcklig och givande?
• Finns det rutiner för den dagliga utevistelsen för förskolebarn och barn upp till årskurs fem? Finns det tillräckliga ytor att vara på för äldre elever?
• Finns det solskydd under sommaren? Når solen utemiljön under vinterhalvåret?
• Har vi rutiner så att kemisk bekämpning inte sker utan tillstånd från miljönämnden?
• Finns det rutiner för byte av sand i sandlådor? Finns det möjlighet att skydda sanden mot föroreningar, till exempel avföring från katter?
• Är det risk för att omgivande bostäder och verksamheter störs av till exempel buller och nedskräpning? Hur kan vi i så fall minska störningarna?

Läs Helsingborgs stads riktlinjer för utemiljö i skolor och förskolor.

• Spolar vi regelbundet alla våra kranar/tappställen, för att förhindra tillväxt av Legionellabakterier? Ligger ansvaret för detta på fastighetsägare/förvaltare?
• Kontrollerar vi regelbundet temperaturen på såväl varmvatten som kallvatten?
• Det är viktigt att spola kranar som inte används ofta och alla kranar när lokalerna har varit tomma ett tag, till exempel efter ett lov.
• Varmvattnet ska hålla lägst 50 grader C i kranen och lägst 60 grader C i varmvattenberedare eller värmeväxlare.
• På förskolor får varmvattnet inte överstiga 38 grader C i kranen, för att förhindra skållning. Kallvattnet ska ha en temperatur av högst 18 grader C.

Läs mer om Legionella på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Läs mer om Legionella i vatten på Boverkets webbplats.

Tilluftsflödet i rum med stillasittande sysselsättning bör vara minst 7 liter per sekund och person och med minst ett tillägg på 0,35 per kvadratmeter golvarea. I rum med livligare aktiviteter behöver flödena ökas.

Luftflödesmätningar görs vart tredje år i samband med den obligatoriska ventilationskontroll (OVK) som fastighetsägaren är skyldig att göra. Ventilationen bör vanligtvis vara i full drift två timmar innan verksamheten öppnar.

• Har vi kännedom om hur många personer som ventilationen är dimensionerad för i de olika rummen? Stämmer det överens med vår verksamhet?
• Har vi kännedom om resultatet från den senaste OVK:n?
• Har vi uppgifter från fastighetsägaren över ventilationens driftstider och stämmer de överens med vår verksamhet?
• Har vi rutiner för kontroll av tilluftsdonen så att de är rena och att det inte står möbler framför?
• Vid deplacerade tilluftsdon (står på golvet): Har vi fått uppgift från fastighetsägaren vilket område framför donen som ska hållas fritt från möbler? Hur följer vi upp att det följs?
• Har vi rutin för vädring efter kortare samlingar med fler personer i ett rum än vad ventilationen är anpassad för?

Läs Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.