Robusta företag i ett hållbart samhälle

Jordens medeltemperatur blir allt högre. Det ställer krav på att kommuner och företag blir robustare och tillsammans rustar för både översvämningar och torka. Men hur ska det gå till? Den frågan stod i fokus på senaste Näringslivsfrukosten i Helsingborg.

Längre och varmare somrar. Kortare vintrar. Kraftigare stormar och regnoväder. Så ser förmodligen framtidens klimat ut. Därför måste företag och kommuner arbeta tillsammans för att bygga ett så robust samhälle som möjligt. Det menar Magnus Qvant, som arbetar på organisationen Reciellent regions.

– Våra studier visar att 80 procent av de viktiga samhällsfunktionerna bärs upp av företag. Samtidigt har vi en gammal infrastruktur, samhället urbaniseras, vi får fler äldre i samhället och våra städers planering gjordes under industrialismen. Den bygger på att man jobbar i en del av staden och bor i en annan. Så är det inte idag, säger han.

Magnus Qvant talar på näringslivsfrukosten.

Magnus Qvant talar på näringslivsfrukosten. Bild: Martin Strandberg

Runt om i världen ställer städer och företag om till en annan verklighet och ett annat klimat. En stad som ligger långt fram är Köpenhamn. 2011 drabbades staden av ett enormt skyfall som orsakade samhällskostnader i miljardklassen. Därefter satsade staden elva miljoner danska kronor på klimatsäkring.

– Innan har man bara räknat på kostnader för att återställa till exempel vägar. Nu tog man med kostnader för bland annat inställda operationer. Sedan har man satt målet att bli bäst i världen på klimatanpassning, säger Magnus Qvant.

San Fransisco jobba med klimatanpassning

Samma utveckling pågår i regionen Bay Area, som bland annat innefattar San Fransisco och rymmer 7,5 miljoner invånare. I deras klimatanpassning ingår också att förändra bostadsmarknaden.

– Man talar om affordable cities. I Sillicon Valley har man problemet att arbetskraften flyttar på grund av bostadspriserna. Så det går inte bara att bygga murar mot stigande havsnivåer utan man måste ha ett helhetstänk som innefattar människorna och företagen som finns där, säger Magnus Qvant.

Extra viktigt i Helsingborg

Även i Helsingborg pågår sedan flera år ett omfattande arbete med klimatanpassning. Nybyggda områden måste placeras 3,5 möter över havet. Dessutom finns bland mycket annat till exempel särskilda rinnvägar för vatten med i stadsplanen för 2017. Även grönytor är viktiga delar i klimatarbetet.

– Ovanför Landborgen ska vi skapa fördröjningar för vattnets väg mot havet. När vi bygger Helsingborgsexpressen arbetar vi med växtbäddar. De lagrar dels vatten vid ett skyfall, dels lagrar de värme vid en period med omfattande hetta, säger Malin Rizell från stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad.

Klimatanpassning är extra viktig i Helsingborg. Det visar en riskanalys som staden utfört.

– Staden ligger i en bukt och är därför extra utsatt för vågornas höjd. Det är ett av skälen till att ingen kan hantera klimatanpassning på egen hand utan vi måste hjälpas åt, säger Malin Rizell.

Malin Rizell talar på näringslivsfrukosten.

Malin Rizell talar på näringslivsfrukosten. Bild: Martin Strandberg

Den uppfattningen delas också av Karl-Erik Grevendahl, hållbarhetsexpert på Handelskammaren.  Företag påverkas i hög utsträckning av klimatförändringarna, vilket också ökar sårbarheten.

– Toyota hade en fabrik i Bangkok som tillverkade en unik komponent till deras bilar. När staden drabbades av översvämningar kunde inte fabriken leverera komponenten, vilket ledde till att Toyotas försäljning sjönk, säger han.

Hans råd till företagare är att gå igenom företagets värdekedja och ställa frågan: Hur påverkar den mitt företag?

– Man har oftast koll på leverantörer. Men vad händer om leverantörens leverantör inte kan leverera på grund av en översvämning, säger han.

Karl-Erik Grevendahl talar på näringslivsfrukosten.

Karl-Erik Grevendahl talar på näringslivsfrukosten. Bild Martin Strandberg

Handelskammaren har gjort den typen av analyser för livsmedelsindustrin. För nötköttsproduktion är till exempel de avgörande faktorerna i en torkperiod tillgång till vatten och betesmark för djuren.

  • Det är naturligtvis lättare att identifiera sådana punkter för livsmedelsindustrin. Men alla företag har nytta av att analysera sin värdekedja, säger Karl-Erik Grevendahl.

Nästa Näringslivsfrukost äger rum 28 november.