Trafikstörningar

I slutet av augusti inleds arbetet med att bygga ut järnvägssträckan mellan Ängelholm och Maria station till dubbelspår. Arbetet sker i etapper och beräknas vara klart 2023 om allt går enligt plan.

Trafikverket utför även flera andra arbeten i höst som kan påverka dig som pendlar:

Helsingborgs stad bygger om på bussterminalen Helsingborg C

Måndag 31 augusti börjar vi att bygga om bussterminalen på Helsingborg C. Både asfalten och tunneltaket har nått sin tekniska livslängd. Vi passar samtidigt på att rusta upp utemiljön så att den blir trevligare och tryggare med ny beläggning, bättre belysning, nya konstverk på väggarna och ljusare färger. Arbetet beräknas vara klart våren 2021 om allt går enligt plan.

  • Stadsbussarna 4, 6, 26 och 27 samt regionbussarna påverkas och får tillfälliga hållplatser. Långfärdsbussar och flygbussen avgår från Hamntorget.
  • Se Skånetrafikens webb eller app för aktuell information. Inom kort finns mer information om projektet på se/vibygger

2020 års förändringar i ett längre perspektiv

2020 har inte riktigt blivit som vi tänkt. Covid19 har på kort tid vänt upp och ner på världen, men sett i ett längre perspektiv så är det mer svårbedömt hur påverkan blir. För många saker som just nu kan tyckas förändrade för alltid – skaka hand, gå på konferens, åka på utlandsresa någon? – är det för tidigt att bedöma hur permanent påverkade de är, medan det kan vara helt andra saker som vi inte uppmärksammar just nu som vi i efterhand kommer att se tillbaka på som de största förändringarna från krisen.

Vi ser vissa trendbrott men för många saker har Covid19 snarare agerat som en katalysator som accelererat redan existerande trender. Digitaliseringen har varit stark länge men Covid19-krisen har snabbat på den inom en rad områden. Arbete, nöjen, resor och möten har alla snabbt transformerats till en digital miljö som för de flesta fungerat bättre än väntat. Hemmet har blivit inte bara vårt boende utan alltmer även vår arbetsplats, nöjesplats och konferenslokal och till följd av detta har andra varor och tjänster efterfrågats över en natt. En immaterialisering av varor och tjänster på distans som vi inte kunde tänka oss bara för ett halvår sedan har blivit vardag. Många kanske upplever att man plötsligt lever i en ofrivillig digital framtid, men vi kan bara konstatera att en allt snabbare utveckling är att vänta – inte minst när de som varit digitala sedan barnsben alltmer kommer att dominera företag både som medarbetare och kunder framöver.

På kort tid har krisen förändrat arbetsmarknaden och det ser ut som att det finns risk för att klyftan växer mellan de som har och de som inte har ett arbete. Olika branscher drabbas olika hårt av pandemins effekter och den snabba digitaliseringen har lett till snabb förändring av många yrkesroller och arbetsformer. Lägg detta till att redan sedan tidigare beräknas hälften av alla arbetsuppgifter att påverkas av automation de kommande åren. Servicesektorn har blivit hårt drabbad, vilket försvårar för ungdomar och andra nya på arbetsmarknaden då det är här mångas första jobb finns. Samtidigt riskerar många av de äldre som slagits ut i krisen få det svårt att komma tillbaka till yrken med plötsligt ändrade krav. Allt detta leder till en fortsatt ökad press på utbildningssystemet och ökade krav på ett livslångt lärande och utveckling inom de flesta yrkeskategorier; något som gällde redan tidigare men som har tydliggjorts under krisen.

Krisen har kastat om hur vi ser på en hel del. Skiftet mot distansarbete och digitala möten har lett till att fastighetsmarknaden sett sig kraftigt påverkad. Många sektorer funderar över sina långsiktiga lokalbehov och även om det är för tidigt att säga var det landar ser det ut som att synen på fastigheter som en av de säkraste investeringarna fått sig en rejäl törn. Hälsa och trygghet har seglat upp som nya värden för många. Storstaden som länge varit ett ideal – vem vill inte bo i New York, Paris eller Sydney? – utmanas när det som lockat dit inte längre erbjuds; istället öde gator med stängda teatrar och barer, inställda konserter och restauranger på halvfart. Kvar är mångdubbla levnadsomkostnader och hotet från en högre befolkningskoncentration på stan och i kollektivtrafiken. Kalkylen ser annorlunda ut och vi kommer troligen se en omvärdering på många sätt av den koncentration som urbaniseringen inneburit.

För många företag har krisen satt risk och sårbarhet i fokus, inte minst när det gäller beroenden av insatsvaror och leverantörer. Framöver kommer vi att se hur många ser över och tänker om kring säkerhet, gör översyn av försörjningskedjor och lägger ökat fokus på IT-säkerhet. Och på tal om risk så har vi en klimatkris som kommer allt närmare. Coronakrisen har gjort små hack i en del miljöpåverkanskurvor, men än så länge har få av de drastiska skiften som krävs påbörjats. Samtidigt har de senaste månaderna gett en förvarning om hur snabbt omvälvande samhällsförändringar kan ske, något som skulle kunna bli följderna vid flera graders uppvärmning. En ögonöppnare med följd att krismedvetenheten har ökat, åtminstone i det korta perspektivet. Detta förstärker bara det som konsumenter ställer på företag inom alltfler arenor: krav på ansvar. Ansvarsfull och affärsdriven hållbarhet, socialt ansvarstagande och såklart även hälsomässigt ansvarsfulla varor och tjänster.

Helsingborg är en av Europas mest innovativa städer!

Helsingborg är en av finalisterna i European Capital of Innovation Awards 2020.  Detta är ett tydligt tecken på att allt innovationsarbete som pågår i staden - bland anställda, invånare, föreningar, partners, näringsliv och akademi - verkligen ger resultat.

Detta öppnar upp för fantastiska möjligheter. Genom finalplatsen blir vi en del av EU-kommissionens nätverk för de mest innovativa städerna och vi hoppas att detta leder till spännande europeiska samarbeten för aktörer i staden. Tack till alla som gör målen till verklighet! Nu gasar vi vidare, med ny kraft, tillsammans!

Om ni vill läsa mer om icapital har vi lagt upp en sida här:

www.H22.se/icapital

Välkommen till H22 Summit

H22 Summit blir i år ett digitalt hybridevent. Vi har nu en spännande tid framför oss där vi kommer tänka om och tänka nytt. Allt för att ni ska få en magisk upplevelse som tar tillvara på teknikutvecklingens möjligheter. Så markera vecka 45, den 2-6 november i din kalender. Då får du den unika möjligheten att tillsammans med ledande experter från hela världen vara med och skapa framtidens smartare och mer hållbara städer.

Vi kommer tillsammans utforska hur vi, genom innovation och involvering, kan möta utmaningar och öka livskvaliteten i staden. Vi vågar lova att det blir spännande möten med internationella perspektiv som öppnar upp för framtidens stadsutveckling. För det är bara tillsammans, som vi kan utveckla staden för ett hållbart liv, mellan husen och innanför väggarna.

Konferensen har tre fokusområden:

Teknologi med människan i centrum

Teknologi löper genom allt i livet och är i ständig utveckling. Vi utforskar hur man med smart teknologi kan underlätta, koppla samman och skapa ett bättre liv för de som bor och verkar i staden.

En stad utvecklad av invånare, för invånare

Invånarna är det pulserande hjärtat i staden. Men hur bygger man en öppen och trygg kultur där invånardialog och medskapande är en självklarhet?

Ett ledarskap som accelererar innovation

Hur arbetar man fram en innovativ, agil och utvecklande organisation som strävar mot att underlätta istället för att styra? Och hur får man in nya infallsvinklar för att vrida på perspektiven i ledarskapet och arbeta tvärgående i stället för i silos?

Vill du vara med och förändra världen?

Vill du bli påmind när vi släpper mer information och biljetterna till Summit 2020? Fyll i dina uppgifter i formuläret på vår webbplats så skickar vi en påminnelse när det är dags, h22summit.se
Scenprogrammet ges på engelska.

Fyll i dina uppgifter och få en påminnelse på h22.se.

Helsingborgs stad köper en del av Ängelholms flygplats

Flera kommuner i nordvästra Skåne går samman och köper Ängelholms-Helsingborgs flygplats av företaget Peab. Helsingborgs stad köper 40 procent av flygplatsen, Ängelholm 30 procent och övriga kommuner resterande del.

Från och med den 1 september tar de sju kommunerna Helsingborg, Båstad, Bjuv, Höganäs, Perstorp, Klippan och Ängelholm över driften och ägandet av flygplatsen via ett gemensamt bolag.

– Flygplatsen är viktig för invånarna och näringslivet i nordvästra Skåne eftersom det i dagsläget inte finns konkurrenskraftiga alternativ för att ta sig mellan vår region och Stockholm. Utan flygplatsen skulle vår regions attraktivitet och konkurrenskraft minska. Därför har sju kommuner nu tagit ansvar för att rädda flygplatsen, så att vi säkrar att näringslivet och invånarna har en förbindelse på en timme till Stockholm, säger Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg och ordförande i Familjen Helsingborg.

I nuläget går trafikeras inte Ängelholms-Helsingborgs flygplats. Det första flyget från flygplatsen går igen 15 juni.

Här kan du läsa hela pressmeddelandet om flygplatsen.

Är ditt företag redo för en ny verklighet?

Det har varit en minst sagt märklig vår, på grund av en global pandemi som plötsligt spred sig som en löpeld. Vi väntade oss det värsta och beslutsfattare världen över drog i handbromsen olika hårt, men sen kom det aldrig riktigt hit - eller i alla fall inte i den omfattning som befarades. Det har varit svårt att få överblick över situationen och psykologi har spelat minst lika stor roll som biologi. Även om smittspridningen troligen varit begränsad lokalt, så har det lokala näringslivet och arbetsmarknaden påverkats kraftigt av coronakrisen.

Påverkan har sett olika ut för olika företag och branscher, men i stort har det rört sig om avbrott i försörjningskedjor, nationella restriktioner och inte minst beteende- och konsumtionsförändringar utifrån människors oro. Lokalt har även Danmarks gränsstängning påverkat stort. Efter en första akut chock mot ekonomin har nu krisen rört sig in i en mer utdragen fas där det på sätt och vis stampar. Vi är många som är rätt så trötta nu och som bara vill att det ska ta slut och återgå till det normala.

Men hur ser det normala ut framåt? Allt mer pekar på att förutsättningarna har ändrats och att krisen så att säga är det nya normala.  Vi kan konstatera att det har blivit en långvarig kris, där många av de effekterna vi såg tidigt har blivit ett nytt normalläge. Förloppet har blivit utdraget och vi kan bara spekulera i hur länge krisens effekter kommer att pågå.

Om man ska beskriva situationen i ett enda ord så är det osäkerhet, både för nuläget och framtiden. Osäkerheten gäller inte minst de saker som avgör utvecklingen i ekonomin framöver. Det gäller sjukdomen, både smittspridning och eventuella medicinska framgångar. Det gäller psykologi och den oro som finns i samhället. Det gäller de restriktioner och åtgärder för att dämpa smittspridningen som införs eller hävs. Det gäller omfattningen av den ekonomiska stimulanspolitiken och hur länge stödpaketen gäller. Det gäller utvecklingen i andra länder. Och inte minst gäller det tiden – ju längre krisen pågår desto större och mer bestående blir effekterna.

Osäkerheten gäller också hur det blir på sikt – vad blir bestående förändringar och vad kommer att återgå till business as usual? Världen är inne i en femte större ekonomisk kris sedan 1970-talet men den här krisen har fått hela samhället och världen att stanna upp på ett sätt som aldrig förr. Troligt är att krisen accelererar trender som redan fanns sedan tidigare och att det som ändå hade hänt händer snabbare nu. Digitaliseringen driver en digital omställning inom alltfler områden, något som redan tagit stora kliv under krisen. Vi ser en konsumtion i förändring med nya alternativ, lojaliteter, köpsätt och beteenden. Företag avkrävs mer tydlighet och ställningstagande i sociala och hållbarhetsfrågor, inte minst utifrån en klimatförändring som inte står stilla.

Det finns stora utmaningar framöver, även sedan sjukdomen bekämpats eller ebbat ut. Många av stödlösningarna har skjutit kostnader framåt i tid, många kommer inte att kunna ta igen uteblivna order eller intäkter från krisperioden, oro och osäkerhet kan fördröja att konsumtion och produktion återupptas och långvarigt förhöjd arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö kan påverka många företag negativt på sikt.

Vi kan dock konstatera att det inte längre handlar om att övervintra eller rida ut en kortare kris – istället väntar en längre period av osäkerhet, med tydliga gemensamma utmaningar att planera för som gäller alla organisationer. Först och främst gäller att hantera det utdragna läget och anpassa sig till det. Har man inte fått koll på kritiska försörjningskedjor eller anpassat sin produkt till en förändrad efterfrågan så är det hög tid att fundera på vad som behöver göras. Vidare krävs det en beredskap för hur man påverkas om smittoläget eskalerar – den så kallade andra vågen. Kan man skapa en bättre beredskap för eventuella ytterligare dippar i efterfrågan eller nya restriktioner såsom läget i mars/april?

Vi vet inte hur de förändringar som skett kommer att landa långsiktigt, och just därför bör man försöka hålla flera möjligheter i planeringen samtidigt. Hur påverkas konsumtionen långsiktigt? Kommer mängden distansarbete öka på sikt? Kommer vi någonsin att flyga som förr igen? Oavsett om förändringen blir bestående, går tillbaka till hur det var före krisen eller landar någonstans mittemellan så gäller det att ha en beredskap för de olika möjligheterna.

Det är hög tid att fundera igenom verksamheten från grunden, snarare än att klara sig över sommaren eller tills krisen är slut. Om världen är förändrad så bör även din verksamhet vara det. Rent psykologiskt är det lätt att i en kris fokusera på det negativa, förstora upp det viktiga just nu och bortse från det som kan bli viktigt på sikt. Vi fastnar lättare i att se faror än möjligheter och tänker ut alltför komplexa lösningar.

Så försök istället att zooma ut och fundera över framtiden. Kriser är en möjlighet för den som kan lyfta blicken och vågar prova något nytt i en tid när allt är uppkastat i luften. Innovativa företag som Whatsapp, Airbnb och Uber grundades under den senaste finanskrisen – coronakrisen kommer också att skapa nya och banbrytande bolag och produkter som växer fram i det nya landskapet. Så se över din marknad, dina produkter, dina kunder – kanske finns det nya möjligheter när du ser dem med nya ögon?

Andreas Roth
Omvärldsanalytiker, Helsingborgs stad
andreas.roth@helsingborg.se

Läs senaste numret av WORK

Work är magasinet för och om näringslivet i Helsingborg där vi vill visa goda exempel, inspirera och sprida kunskap. Fokus ligger på det som finns högt på företagens agenda och som påverkar er i er vardag. Därför har detta nummer temat "Förändring genom kris".

Fjärde numret av WORK.

Läs tidigare nummer av Work.

Välkommen till Venture cups regionfinal 2020

Regionfinalen i Venture cup äger rum 12 maj. Finalen är som vanligt ett tillfälle att fira, hylla och inspireras av årets vinnare i startup och på så sätt ta del av de trender som råder just nu. Skillnaden i år är att festligheterna arrangeras digitalt istället för fysiskt, som en följd av Covid-19.

Om det är någon gång vi behöver nya innovationer och lyfta personer som hittar lösningar på våra utmaningar så är det nu. Det kommer vi självklart beröra och skapa inspirerande samtal kring tillsammans med er som medverkar under vår livestreamade regionfinal.

Läs mer och anmäl dig via eventbrite.com.

Helsingborgs stad förbättrar sitt företagsklimat och nöjdkundindex (NKI)

Helsingborgs företagare ger staden ett bättre betyg för företagsklimatet år 2019 jämfört med året innan och man ökar sitt NKI-värde med 5 enheter. I servicemätningen Löpande Insikt mäts företagens nöjdhet med stadens myndighetsarbete kring bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd. Helsingborgs stad har nu, tillsammans med Örebro, det högsta resultatet bland de befolkningsmässigt största kommunerna i Sverige och det högsta egna resultatet sedan mätningen startades.

NKI  görs i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner.

– Ett bra företagsklimat är viktigt för att företag ska kunna utvecklas här. Företagen är avgörande för jobben i Helsingborg. Utvecklingen är ett tydligt kvitto på att vi lyssnat till företagen och deras synpunkter, och att vi får denna feedback underlättar vårt arbete för att förbättra myndighetsutövningen för stadens företagare, säger Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.

Undersökningen gjordes under hela 2019 och besvarades av 743 Helsingborgsföretagare (56 % av tillfrågade). Frågorna berör myndigheternas service till företagen och handlar bland annat om tillgänglighet, information och bemötande. Stadens tillämpning av lagar och regler, effektivitet och förståelse för företagens vardag finns också med. Sedan 2011 har stadens totalbetyg ökat med 14 enheter och Helsingborgs stad är nu en av de två bästa bland de befolkningsmässigt största kommunerna i Sverige.

– Vi är tacksamma för alla företag som tar sig tid att besvara denna omfattande enkät och på det sättet visar oss vad vi behöver förändra. Resultatet visar att när vi arbetar tillsammans, över förvaltningsgränser och i samarbete med näringslivet kan vi åstadkomma förändring. Internt är det en laginsats, där vi lär oss av varandra och av andra kommuner. Det här motiverar oss till att jobba ännu mer och tillsammans med företagen, säger Annette Melander Berg, näringslivsdirektör.

Fakta

Varje år genomför Sveriges Kommuner och Regioner en nöjd-kund-undersökning där företagen får svara på vad de tycker om företagsklimatet. Resultatet av undersökningen publicerades på SKR:s hemsida

Frågor och svar i samband med resultatet av Öppna Jämförelser – Företagsklimat 2019

En kvalitetsmätning av den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag. 5 myndighetsområden berörs: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Frågorna berör 6 serviceområden; information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.Undersökningen bygger på analysmodellen Nöjd-Kund-Index, som är en etablerad modell för att mäta kundnöjdhet inom såväl privat som offentlig sektor. Modellen visar dels NKI (0-100) som är ett nöjdhetsmått, dels ett effektmått som visar vilken betydelse de olika serviceområdena har för den totala nöjdheten

Mätningen görs från och med 2016 löpande och årligen. Mätningen görs genom en enkätundersökning. Ett urval av företag som haft ett avslutat ärende hos någon av myndigheterna får en webbenkät.

Enkäten skickas till företagare, som under 2019 hade ett aktivt ärende hos något av de 6 berörda myndighetsområdena.

Svarsfrekvensen 56 % i Helsingborg, mot 54 %  2018. Det innebär att 2019 svarade 743 Helsingborgsföretagare på enkäten, mot 589 vid förra mätningen.

Helsingborgs stads totala Nöjd-Kund-Index (NKI) är 76, vilket är högre än riksindex. Totalindex har sedan mätningen startade 2011 haft en stadig ökning, sammanlagt 14 enheter, med ett språng från 2018 till 2019 på 5 enheter.

Resultatet är varierande mellan myndighetsområden, med en god utveckling för bygglov (+10), , serveringstillstånd (+9), livsmedelstillsyn (+5) och markupplåtelse (+2) men en sämre utveckling för brandtillsyn (-6),  miljö- och hälsoskydd (-4). Den avstannande utvecklingen 2018 har nu bytts till förändringar åt andra hållet.

Samtliga serviceområden har utvecklats positivt på totalen; tillgänglighet (+2), information (+3), bemötande (+4), kompetens (+3), rättssäkerhet (+4) och effektivitet (+7) Framför allt effektivitet har ökat och är resultat av det fokus myndigheterna haft på detta serviceområde.

Av 15 kommuner över 100 000 invånare, landar Helsingborg på plats 1 tillsammans med Örebro. I storleksklassen följt av Lund och Västerås (båda 75 Stockholm (74), Norrköping och Lund (73) samt Malmö (72)

Nationellt besvarades enkäten av 33 972 företag i 188 kommuner och 17 samarbetsorganisationer enkäten.

Årets ranking av kommunernas NKI presenteras den 22 april av SKL.

NKI är uppbyggt av de tre frågorna:

  • Hur nöjd var du med förvaltningen i sin helhet?
  • Hur väl uppfyllde förvaltningen dina förväntningar?
  • Tänk dig en perfekt förvaltning. Hur nära ett sådant ideal kom förvaltningen?

Serviceområdenas betygsindex är uppbyggda av de frågor som ingår inom respektive delområde i enkäten.

NKI-skalan går från 0-100. Under 62 anses som ett lågt betyg, mellan 62-69 som ett godkänt betyg och 70 eller mer som ett högt betyg.

Vilka serviceområden som är viktigast för helhetsbedömningen (det totala NKI-värdet i kommunen) och vilka områden som bör vara prioriterade vid ett förbättringsarbete. I Helsingborgs stad anser företagarna att effektivitet, rättssäkerhet och bemötande är viktigast.

Effektiviteten visar på klart högst effektmått och ett förhållandevis lågt betyg och bör därmed prioriteras.

Efter den första undersökningen 2011, har vi haft fokus på frågor kring kundnytta för företagen. Samtliga nämnder/förvaltningar har lagt såväl personella som ekonomiska resurser för att förbättra företagsklimatet. Ett stadsgemensamt projekt med deltagande av de inblandade förvaltningarna under ledning av avdelningen för näringslivs- och destinationsutveckling pågick mellan 2011 och 2013.

Efter projektets slut har förvaltningarna fortsatt sitt arbete med kring sitt företagsarbete, vilket avspeglades i ett stadigt förbättrat resultat. En gemensam lotsfunktion kommit till stånd och Kontaktcenter har inneburit en tydlig ”första instans”.

Under 2019 har arbetet fortsatt, med förändringar av innehåll på stadens webb, utbildningar av nya handläggare för att bygga förståelse kring företagsklimatet betydelse för Helsingborg som plats. Vi har också startat ett arbete kring kundresor och tjänstedesign och har tagit fram ett förslag till hur stadens myndigheter med hjälp av digitalisering och AI. Jämförelse med ”de bästa” är ytterligare en byggsten.

188 kommuner och 17 myndigheter i samverkan deltog 2019. Enbart företag med aktiva ärenden är med, frågorna bygger på konkreta situationer. Kan ge underlag för benchmarking. Lätt att jämföra sig med kommuner av samma storlek eller samma struktur.

Löpande Insikt kan bidra som drivkraft i det långsiktiga arbetet med företagsklimat och som motor i intern verksamhetsutveckling.

Den mediala uppmärksamheten i samband med rankingen flyttar fokus från det som är det viktigaste; utvecklingen och trenden i den egna kommunen.

Frågebatteriet utvecklas fortfarande med bristande jämförelse som följd. NKI utgår från 3 frågor som alla bygger på kundens föreställning och förväntan.

Vi måste upprätthålla de resultat vi uppnått, vårda dem och samtidigt öka insatserna för att förbättra företagsklimatet. Årets resultat måste analyseras och ge konsekvenser i verksamhetsutvecklingen.

Genom att koppla förbättringsområde tydligt i verksamhetsplaner och målarbete får vi ett ökat fokus på service och företagsklimat.