Är ditt företag redo för en ny verklighet?

Det har varit en minst sagt märklig vår, på grund av en global pandemi som plötsligt spred sig som en löpeld. Vi väntade oss det värsta och beslutsfattare världen över drog i handbromsen olika hårt, men sen kom det aldrig riktigt hit – eller i alla fall inte i den omfattning som befarades. Det har varit svårt att få överblick över situationen och psykologi har spelat minst lika stor roll som biologi. Även om smittspridningen troligen varit begränsad lokalt, så har det lokala näringslivet och arbetsmarknaden påverkats kraftigt av coronakrisen.

Påverkan har sett olika ut för olika företag och branscher, men i stort har det rört sig om avbrott i försörjningskedjor, nationella restriktioner och inte minst beteende- och konsumtionsförändringar utifrån människors oro. Lokalt har även Danmarks gränsstängning påverkat stort. Efter en första akut chock mot ekonomin har nu krisen rört sig in i en mer utdragen fas där det på sätt och vis stampar. Vi är många som är rätt så trötta nu och som bara vill att det ska ta slut och återgå till det normala.

Men hur ser det normala ut framåt? Allt mer pekar på att förutsättningarna har ändrats och att krisen så att säga är det nya normala.  Vi kan konstatera att det har blivit en långvarig kris, där många av de effekterna vi såg tidigt har blivit ett nytt normalläge. Förloppet har blivit utdraget och vi kan bara spekulera i hur länge krisens effekter kommer att pågå.

Om man ska beskriva situationen i ett enda ord så är det osäkerhet, både för nuläget och framtiden. Osäkerheten gäller inte minst de saker som avgör utvecklingen i ekonomin framöver. Det gäller sjukdomen, både smittspridning och eventuella medicinska framgångar. Det gäller psykologi och den oro som finns i samhället. Det gäller de restriktioner och åtgärder för att dämpa smittspridningen som införs eller hävs. Det gäller omfattningen av den ekonomiska stimulanspolitiken och hur länge stödpaketen gäller. Det gäller utvecklingen i andra länder. Och inte minst gäller det tiden – ju längre krisen pågår desto större och mer bestående blir effekterna.

Osäkerheten gäller också hur det blir på sikt – vad blir bestående förändringar och vad kommer att återgå till business as usual? Världen är inne i en femte större ekonomisk kris sedan 1970-talet men den här krisen har fått hela samhället och världen att stanna upp på ett sätt som aldrig förr. Troligt är att krisen accelererar trender som redan fanns sedan tidigare och att det som ändå hade hänt händer snabbare nu. Digitaliseringen driver en digital omställning inom alltfler områden, något som redan tagit stora kliv under krisen. Vi ser en konsumtion i förändring med nya alternativ, lojaliteter, köpsätt och beteenden. Företag avkrävs mer tydlighet och ställningstagande i sociala och hållbarhetsfrågor, inte minst utifrån en klimatförändring som inte står stilla.

Det finns stora utmaningar framöver, även sedan sjukdomen bekämpats eller ebbat ut. Många av stödlösningarna har skjutit kostnader framåt i tid, många kommer inte att kunna ta igen uteblivna order eller intäkter från krisperioden, oro och osäkerhet kan fördröja att konsumtion och produktion återupptas och långvarigt förhöjd arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö kan påverka många företag negativt på sikt.

Vi kan dock konstatera att det inte längre handlar om att övervintra eller rida ut en kortare kris – istället väntar en längre period av osäkerhet, med tydliga gemensamma utmaningar att planera för som gäller alla organisationer. Först och främst gäller att hantera det utdragna läget och anpassa sig till det. Har man inte fått koll på kritiska försörjningskedjor eller anpassat sin produkt till en förändrad efterfrågan så är det hög tid att fundera på vad som behöver göras. Vidare krävs det en beredskap för hur man påverkas om smittoläget eskalerar – den så kallade andra vågen. Kan man skapa en bättre beredskap för eventuella ytterligare dippar i efterfrågan eller nya restriktioner såsom läget i mars/april?

Vi vet inte hur de förändringar som skett kommer att landa långsiktigt, och just därför bör man försöka hålla flera möjligheter i planeringen samtidigt. Hur påverkas konsumtionen långsiktigt? Kommer mängden distansarbete öka på sikt? Kommer vi någonsin att flyga som förr igen? Oavsett om förändringen blir bestående, går tillbaka till hur det var före krisen eller landar någonstans mittemellan så gäller det att ha en beredskap för de olika möjligheterna.

Det är hög tid att fundera igenom verksamheten från grunden, snarare än att klara sig över sommaren eller tills krisen är slut. Om världen är förändrad så bör även din verksamhet vara det. Rent psykologiskt är det lätt att i en kris fokusera på det negativa, förstora upp det viktiga just nu och bortse från det som kan bli viktigt på sikt. Vi fastnar lättare i att se faror än möjligheter och tänker ut alltför komplexa lösningar.

Så försök istället att zooma ut och fundera över framtiden. Kriser är en möjlighet för den som kan lyfta blicken och vågar prova något nytt i en tid när allt är uppkastat i luften. Innovativa företag som Whatsapp, Airbnb och Uber grundades under den senaste finanskrisen – coronakrisen kommer också att skapa nya och banbrytande bolag och produkter som växer fram i det nya landskapet. Så se över din marknad, dina produkter, dina kunder – kanske finns det nya möjligheter när du ser dem med nya ögon?

Andreas Roth
Omvärldsanalytiker, Helsingborgs stad
andreas.roth@helsingborg.se