2020 års förändringar i ett längre perspektiv

2020 har inte riktigt blivit som vi tänkt. Covid19 har på kort tid vänt upp och ner på världen, men sett i ett längre perspektiv så är det mer svårbedömt hur påverkan blir. För många saker som just nu kan tyckas förändrade för alltid – skaka hand, gå på konferens, åka på utlandsresa någon? – är det för tidigt att bedöma hur permanent påverkade de är, medan det kan vara helt andra saker som vi inte uppmärksammar just nu som vi i efterhand kommer att se tillbaka på som de största förändringarna från krisen.

Vi ser vissa trendbrott men för många saker har Covid19 snarare agerat som en katalysator som accelererat redan existerande trender. Digitaliseringen har varit stark länge men Covid19-krisen har snabbat på den inom en rad områden. Arbete, nöjen, resor och möten har alla snabbt transformerats till en digital miljö som för de flesta fungerat bättre än väntat. Hemmet har blivit inte bara vårt boende utan alltmer även vår arbetsplats, nöjesplats och konferenslokal och till följd av detta har andra varor och tjänster efterfrågats över en natt. En immaterialisering av varor och tjänster på distans som vi inte kunde tänka oss bara för ett halvår sedan har blivit vardag. Många kanske upplever att man plötsligt lever i en ofrivillig digital framtid, men vi kan bara konstatera att en allt snabbare utveckling är att vänta – inte minst när de som varit digitala sedan barnsben alltmer kommer att dominera företag både som medarbetare och kunder framöver.

På kort tid har krisen förändrat arbetsmarknaden och det ser ut som att det finns risk för att klyftan växer mellan de som har och de som inte har ett arbete. Olika branscher drabbas olika hårt av pandemins effekter och den snabba digitaliseringen har lett till snabb förändring av många yrkesroller och arbetsformer. Lägg detta till att redan sedan tidigare beräknas hälften av alla arbetsuppgifter att påverkas av automation de kommande åren. Servicesektorn har blivit hårt drabbad, vilket försvårar för ungdomar och andra nya på arbetsmarknaden då det är här mångas första jobb finns. Samtidigt riskerar många av de äldre som slagits ut i krisen få det svårt att komma tillbaka till yrken med plötsligt ändrade krav. Allt detta leder till en fortsatt ökad press på utbildningssystemet och ökade krav på ett livslångt lärande och utveckling inom de flesta yrkeskategorier; något som gällde redan tidigare men som har tydliggjorts under krisen.

Krisen har kastat om hur vi ser på en hel del. Skiftet mot distansarbete och digitala möten har lett till att fastighetsmarknaden sett sig kraftigt påverkad. Många sektorer funderar över sina långsiktiga lokalbehov och även om det är för tidigt att säga var det landar ser det ut som att synen på fastigheter som en av de säkraste investeringarna fått sig en rejäl törn. Hälsa och trygghet har seglat upp som nya värden för många. Storstaden som länge varit ett ideal – vem vill inte bo i New York, Paris eller Sydney? – utmanas när det som lockat dit inte längre erbjuds; istället öde gator med stängda teatrar och barer, inställda konserter och restauranger på halvfart. Kvar är mångdubbla levnadsomkostnader och hotet från en högre befolkningskoncentration på stan och i kollektivtrafiken. Kalkylen ser annorlunda ut och vi kommer troligen se en omvärdering på många sätt av den koncentration som urbaniseringen inneburit.

För många företag har krisen satt risk och sårbarhet i fokus, inte minst när det gäller beroenden av insatsvaror och leverantörer. Framöver kommer vi att se hur många ser över och tänker om kring säkerhet, gör översyn av försörjningskedjor och lägger ökat fokus på IT-säkerhet. Och på tal om risk så har vi en klimatkris som kommer allt närmare. Coronakrisen har gjort små hack i en del miljöpåverkanskurvor, men än så länge har få av de drastiska skiften som krävs påbörjats. Samtidigt har de senaste månaderna gett en förvarning om hur snabbt omvälvande samhällsförändringar kan ske, något som skulle kunna bli följderna vid flera graders uppvärmning. En ögonöppnare med följd att krismedvetenheten har ökat, åtminstone i det korta perspektivet. Detta förstärker bara det som konsumenter ställer på företag inom alltfler arenor: krav på ansvar. Ansvarsfull och affärsdriven hållbarhet, socialt ansvarstagande och såklart även hälsomässigt ansvarsfulla varor och tjänster.