Lurar du dina kunder utan att veta om det?

Du får varken uppge falska påstående om mat eller namnge mat felaktigt. Informationen om det du säljer till kunden måste stämma. Det gäller även om du utlovar något specifikt med livsmedlet du säljer. Det kanske låter som en självklarhet men under livsmedelskontroller upptäcks ofta felaktiga namn och beteckningar på livsmedel.

Påstående om livsmedel är minst lika viktigt som rätt namn på livsmedel. Att mat är ekologiskt, krokfångat, svenskt eller att livsmedel kommer från en viss gård eller region är exempel på påstående. Om du säljer kött som fläskfilé, oxfilé och andra styckningsdetaljer så måste information om köttdetaljerna vara korrekta. Fläskfilé är till exempel inte samma sak som fläskytterfilé. Står det oxfilé på menyn ska det vara oxfilé som serveras och inte någon annat nötkött.

Servera det du utlovar

När det gäller fisk ska den korrekta handelsbeteckningen anges. Alaska pollok är inte samma sak som torsk och hajmal är inte samma sak som sjötunga. Det är inte tillåtet att använda fel namn på fisk. Skriver du Kalix löjrom på menyn kan du inte servera amerikansk löjrom.

Vanliga fel som upptäcks i livsmedelskontrollen är att felaktiga namn eller beteckning  används på fetaost som egentligen är salladsost, att parmaskinka är annan lufttorkad skinka som inte kommer från Parma, parmesanost där det egentligen är Grana pandano som används

Vi granskar menyer och etiketter

Vi kommer att granska menyer och etiketter för att se om du utlovar något särskilt. Om du gör det ska du  kunna visa handlingar som styrker detta, exempelvis med följesedlar. Därför behöver du ha dessa nära tillhands.

Symboler som du ska känna till

Både Fetaost, Parma skinka (Prosciutto di Parma) och Parmesan (Parmigiano reggiano) och Kalix Löjrom har skyddade ursprungsbeteckningar. Det innebär att endast varor som uppfyller kraven på geografiskt ursprung, tillverkningsmetod etc. får ha de beteckningarna. Det finns tre symboler för ursprungsbeteckningar som du bör känna till. Skyddade ursprungsbeteckningar finns reglerat i rådets förordning (EU) nr 510/2006 och 509/2006.